Besviken

Ja nu har jag jobbat full tid en vecka och det går bara inte! Har så ont så ont! Så blir att ringa läkaren på Måndag o se om han vill sjukskriva mej på 50% igen... :/

Sen finns det en människa som jag stör mej väldigt mycket på, och jag vet att du läser detta! Jag brukar inte ta åt mej eller lägga energi på löjliga saker men just det här stör mej fruktansvärt! Kan bara påminna om att detta har varit en bra vän! Först hördes vi inte på länge, kan ju bli så, man kommer ifrån varann, tills jag fick Loke, då började hon höra av sej igen och ville ses osv... Sen upphörde även det och hon hörde bara av sej om hon ville ha nåt, typ barnkläder! Vi har massor med jätte fina barn kläder som jag inte vill skänka bort, det mesta vill jag faktiskt spara men kunde tänka mej sälja vissa plagg till henne. Men då hörde jag inte av henne igen, när hon väl fått mej att ta fram grejerna, ta kort o mmsa över, sagt ett pris osv. Och inte bara EN gång utan fler! Sen försökte jag sälja våran soffa, då var hon intresserad frågade pris och jag VISSTE att det var för dyrt för hennes familj men då säger hon att dom inte kan köpa den för att den är felvänd, men den går att vända sa vi, då hörde hon inte av sej mer... Men varför kan man inte bara säga: Nej jag hittade en annan babysitter/overall ist, eller säga: Oj då är soffan för dyr för oss :)
Vänner??

Hon fanns med på Lokes dop, för att jag såg henne som en vän. Jag var inte välkommen på hennes dop med sin första unge men fick väl nån "bra" ursäkt o godtog den. Nu IDAG ska hon döpa sin andra unge och har jag fått en inbjudan?? Nope! Jag hade inte velat gå ska jag tala om men det är själva grejen! Men se där, hon ser/såg tydligen inte MEJ som en vän, för själv skulle jag aldrig behandla vänner på det viset!